Adolf Lundin  Vi minns Adolf Lundin - en av Sveriges främsta entrepenörer genom tiderna, en föregångsman som tidigt insåg att oljan inom kort tid skulle övergå från
  att vara en ständigt flödande energiresurs till att vara en bristvara som skulle bli allt mer värdefull.
  Energiminnesfonden.se delar ut sitt årliga Energiminnespris till en förtjänt organisation eller individ på Adolf Lundins dödsdag den 30 september.

Olja

DNO International ger köpsignal

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad måndag, 03 oktober 2011
Skriven av Svempa

Det är egentligen fullkomligt vansinnigt att försöka sig på någon sorts analys av en så volatil aktie som den i DNO International. Jag såg visserligen under helgen att en köpsignal hade effektuerats i och med att slutauktionen medförde att aktien bröt igenom och hamnade en bit ovanför den senast gällande trendlinjen, men var ändå mycket tveksam till att en så svag signal kunde betyda särskilt mycket.

Nu stiger dock DNO-aktien i dag måndag på en i övrigt fallande börs, och den lilla och mycket kortsiktiga köpsignalen har därigenom förstärkts. Vi ger oss då i kast med uppgiften att försöka analysera vad det kan betyda för kursutvecklingen på kort sikt.

Först ser vi tillbaka lite på kursutvecklingen genom att betrakta ett kursdiagram för DNO International för det senaste året (diagrammet är hämtat från Avanza), se nedan.
DNO_1ar

Vi ser att aktien handlats i en brant fallande kurskorridor fram till i mitten av augusti, men därefter följer en jämnare utveckling som kan innebära ett omslag i kursutvecklingen.

Sedan tar vi en titt på ett kursdiagram för den senaste månaden (diagrammet hämtat från Avanza).
DNO_1man

Vi ser att en fallande kil har bildats, vi ser även det lilla genombrottet av av den övre trendlinjen. En fallande kil med ett sådant genombrott uppåt anses inom TA signalera en trendväxling, potentialen uppåt kan beräknas vara 60 norska öre, dvs styrkan i formationen bör föra kursen till c:a 6 NOK om formationen inte görs ogiltig någon av de närmaste dagarna genom ett kursfall tillbaka under den övre trendlinjen.

Låt oss sedan gå historien lite i förväg och titta på vad som kan hända när (eller kanske OM) kursen når 6 NOK. Då behöver vi ha även ett tremånaders kursdiagram för aktien, det återges nedan.
DNO_3man

Vi ser att kursen har befunnit sig inom en rektangelformation med just 6 NOK som övre gräns under någon tid. Når vi upp mot 6 NOK kan vi alltså förvänta oss en liten studs tillbaka, men om vi optimistiskt tänker oss ett utbrott uppåt så indikerar formationen ett kurslyft upp till c:a 6,75 NOK. Om detta skulle infrias så ska jag försöka komma med en ny analys vid det tillfället.

Slutligen vill jag visa ett femårsdiagram för DNO International, som återfinns nedan (diagrammet givetvis hämtat från Avanza).
DNO_5ar

Som synes har aktien mycket att ta igen. Ett eventuellt framtida genombrott av den utritade övre trendlinjen skulle ge upphov till en avsevärt högre målkurs än de 12 NOK som aktien varit uppe i som högst under dessa fem år, men det målet ligger troligen rätt långt in i framtiden. Men inte utom räckhåll, faller pusselbitarna på plats för DNO så kan vi vara där om kanske ett halvår till ett år.

Edit 4/10: Enmånadsdiagrammet uppdaterat för att få med måndagens handel.

Solförmörkelse på Oslo-börsen

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad söndag, 02 oktober 2011
Skriven av Svempa


Mitt eget intresse för alternativ energi är välbekant för många, speciellt mitt engagemang i vågkraftbolaget Seabased AB. Det har medfört att jag haft lite extra motivation att följa utvecklingen av de få börsnoterade företagen inom sektorn.

De två mest kända är vindkraftbolaget Vesta, noterat på den danska börsen, samt solenergibolaget Renewable Energy Corporation (ticker REC), noterat i Oslo. Inget av dem har haft någon bra börsutveckling de senaste åren, speciellt inte REC. Börskursen var som  högst över 200 NOK mot slutet av 2007, men ligger just nu bara några tioöringar över 5 NOK. Årslägsta är jämna 5 NOK och årshögsta dryga 22 NOK. Nedan visas ett diagram över aktiekursen de senaste fem åren (hämtat från Avanza, den blå kurvan gäller för REC och den grå kurvan för börsindexet OSEBX).
rec_5ar

Det kan vara intressant att notera att REC alltså nu har en aktiekurs som understiger DNO:s kurs, tar vi fredagens slutkurs ligger DNO International 22 norska öre högre än REC, 5,46 NOK för DNO resp 5,24 NOK för REC! Eftersom båda bolagen har nästan precis samma antal aktier, strax under en miljard, är deras börsvärden också väldigt nära varandra. Närmare bestämt 5,22 miljarder NOK för REC och 5,19 miljarder NOK för DNO.

Det finns ytterligare en likhet, ägarbilden i REC domineras av Orkla som har 40% av bolaget medan RAK är huvudägare i DNO med hittills 30%. Men om den extra bolagsstämman den 1 november godkänner att DNO köper tillgångar från RAK med betalning i egna aktier kommer RAK därefter att äga 40,8% av DNO. I övrigt har båda bolagen en spridd ägarbild med ett stort inslag av småsparare.

Man kunde tro att ett bolag som fallit i värde så mycket som REC gjort, från 200 miljarder NOK till en aning över 5 miljarder NOK (det är 97,5% det!) på knappt fyra år, skulle ha en viss potential för "uppstuds". Bolaget har varit förföljt av dåliga nyheter under dessa år, men tjänar dock fortfarande pengar och någon nyemission ser inte ut att behövas.

Här kan vi jämföra med det stora svenska telekombolaget Ericsson. Även Ericssons aktie tappade på sin tid 95% av sitt värde, och företaget räddades år 2002 av en nyemission på 30 miljarder SEK till kurs 3,80 kr. Under kortare perioder efter att emissionen annonserats låg kursen till och med något under emissionskursen, men stabiliserade sig kring 5 kr så att emissionen kunde gonomföras.

Efter en reverse split 4:1 är nu nästan 10 år senare aktiekursen uppe i över 66 kr per i fredags och årshögsta var 96,65. Hur man än räknar var det alltså en god affär att köpa Ericsson-aktien för 5 kr år 2002, sedan dess har aktiekursen mer än tredubblats även med dagens nedpressade börs.

Då är frågan, kan man kanske hoppas på samma sak för REC? Är REC för 5 NOK lika köpvärd som Ericsson var för 5 SEK? Svaret på den frågan kan man få genom att studera nedanstående tolvmånaders diagram (återigen hämtat från Avanza).
rec_1ar

Vi ser en tydlig fallande kil, och visserligen är en fallande kil ofta en omslagsformation i en nedåtgående trend - men då förutsätts ett utbrott uppåt så kursen hamnar ovanför den övre begränsningslinjen. Något tecken på att det skulle kunna inträffa finns absolut inte, vi ser tvärtom en antydan till utbrott nedåt!

Vi detaljstuderar då läget genom att se på grafen för de senaste tre månaderna som visas nedan (hämtad från Avanza givetvis).
rec_3man

Här kan vi se att aktien handlats i en svagt nedåtgående trendkanal under nästan tre månader. Och vi ser dessvärre också att kursen brutit den undre begränsningslinjen. På klassiskt sätt har det skett en avstämning uppåt mot trendlinjen, och sedan har det blivit ett ytterligare kursfall.

Detta indikerar stor svaghet, och inte heller lär REC-aktien få någon hjälp via en stark börs den närmaste tiden, snarare tvärtom. En teknisk analytiker anser att aktien närmast är på väg mot 4 NOK jämnt. Jag är böjd att hålla med, och på kort sikt är det alltså tillrådligt att hålla sig utanför aktien. Det kan till och med vara så illa att aktien ska ända ned till 3,30 NOK, då trendkanalens höjd är 3,50 NOK och kursen vid utbrottet nedåt var c:a 6,80 NOK.

Samme analytiker, Stein Ove Haugen, förvarnade redan i början av november 2009 om ett fall till 6 NOK när aktiekursen bröt igenom den nedre begränsningslinjen i en rektangelformation med topplinjen 66 NOK och bottenlinjen 36 NOK. Ingen trodde på detta scenarie då, men han fick rätt till 100%!

Även Agilis Securities har ett kursmål på 4 NOK.

Nyhetsflödet har varit oerhört negativt under året, bland annat har Italien och Spanien dragit ner kraftigt på subventionerna av solenergi. Även i Tyskland  är marknaden för solpaneler mycket kärvare, och konkurrensen från kinesiska tillverkare ökar konstant. Vidare har REC stängt tre fabriker i Norge, för att avveckla dessa räknar man med en kostnad på 600 MNOK.

Internationellt har det inträffat rent katastrofala händelser inom solenergiområdet, ett av USA:s regering omhuldat solenergibolag vid namn Solyndra slog nyligen vantarna i bordet till en kostnad för de amerikanska skattebetalarna på över 500 MUSD. Det har skapat svallvågor över hela världen och såväl REC som andra solenergibolag har påverkats negativt.

Men på lite längre sikt kan det finnas ljuspunkter. REC har en stabil ekonomi (med lite reservation för de 600 MNOK som nedläggningen av de tre fabrikerna kan komma att kosta) och man får nu in pengar från kunder med långa solpanelkontrakt som köper sig fria från dessa. Kanske inte bra på lång sikt, men kortsiktigt stärker det kassan.

Analytikerna har under alla år varit oerhört positiva till REC trots att aktiens nedåtgående trend borde varit lätt att se. Även i Sverige har REC haft en supporterklubb, så har t ex Placera.nu kommit med köprekommendationer vid slutet av 2009, under 2010 samt både i mars i år och i maj.

Men Placera.nu har inte varit ensamma, många andra har gjort samma misstag.

Frågan är nu om REC står nära en botten, och om vi i så fall när den har passerats kan få se en ordentlig uppgång. Det finns analytiker som tror på detta.  DnB NOR Markets har en köprekommendation med kursmål 11 NOK.

För egen del tror jag att en ägarförändring kan utlösa en ny kursuppgång för REC-aktien. Orkla vill sälja hela sitt innehav, och beroende på vem som blir köparen kan det innebära en nytändning och början på en ganska stor kursuppgång. Speciellt om börsklimatet förbättras något.

Den riskvillige köper alltså aktien mellan 4 och 5 NOK och hoppas på att kunna sälja för minst det dubbla. Den mer försiktige håller sig helt borta från aktien!

Statoil stiger på börsen

Användarbetyg: 5 / 5

Markera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktiv
Publicerad lördag, 01 oktober 2011
Skriven av Svempa

Det är inte bara ägare av aktier i Lundin Petroleum som har anledning att glädjas åt det nya storfyndet på norsk sockel. Även de som har Statoil-aktier i portföljen utbrister i hurrarop.

Statoil har, liksom LUPE, 40% av den aktuella koncessionen PL501där det nya fyndet med namn Avaldsnes gjordes. Statoil har dessutom 40% av den angränsande koncessionen PL265 (LUPE är med även där, dock endast med 10%) med det tidigare gjorda fyndet Aldous Major South. Det är bekräftat att det rör sig om ett enda stort och sammanhängande oljefält.

De positiva nyheterna fick Statoil-aktien att stiga under fredagen på en annars starkt fallande Oslo-börs. Vi ser nu ett extremt intressant läge för aktien på några månaders sikt. Ett fyramånadersdiagram återges nedan (hämtat från Avanza, den blå linjen representerar Statoils aktiekurs medan den grå linjen visar börsindex OSEBX).
statoil_4man

De två svarta linjerna visar den horisontella kanal 120-130 NOK inom vilken Statoil-aktien har handlats sedan börskraschen i början av augusti.

Trots den dåliga börsen förväntar jag mig nu en vidare uppgång av aktiekursen, och ett relativt snart genombrott av kanalens övre gränslinje. Hur lång tid detta kan ta är lite ovisst, visserligen är det nya oljefyndet endast delvis diskonterat i kursen men oljepriset kan förväntas falla ytterligare något innan det vänder uppåt, och Statoils aktiekurs påverkas erfarenhetsmässigt en hel del av oljepriset.

En horisontell kanal (kallas även "rektangelformation") är en av de säkraste indikationerna inom teknisk analys. Nu har det ännu inte skett något genombrott uppåt, så jag är väldigt tidigt ute, men när det väl sker har vi en potential uppåt på 10 NOK, dvs kanalens bredd. Ett nytt tekniskt motstånd finns redan vid 144 NOK, och därefter på 153 NOK.

Årshögsta för aktien är strax under 162 NOK, men för att nå dit och på sikt även överträffa den siffran krävs en betydligt bättre börs och enligt min bedömning dessutom ett oljepris som uppvisar en uppåtgående trend. Det dröjer säkert minst ett halvår innan båda betingelserna är uppfyllda.

Men att Statoil-aktien på relativt kort sikt stiger mot 140 NOK ser jag som närmast självklart. Den försiktige väntar givetvis med köp tills aktiekursen passerat 130 NOK, den lite mer våghalsige köper redan nu. Under måndagen kan det komma lite vinsthemtagningar efter fredagens uppgång, det kan ge ett bra köptillfälle.

Läs även vad jag tidigare har skrivit om Statoil.

 

Lundin hittar till slut en Elefant

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad lördag, 01 oktober 2011
Skriven av Svempa


Här på Energiminnesfonden.se blev det stort jubel när vi fick veta hur stort Avaldsnes-fyndet verkligen är.  Plus att det faktiskt kan vara ÄNNU större! Tillsammans med Aldous South kan Avaldsnes vara det tredje stösta fyndet någonsin på norsk sockel.

Transocean_Leader

Även om vi i dagligt tal kallar oss för "Energiminnesfonden.se" är vårt fullständiga namn "Energifonden till Adolf Lundins minne (ideell förening)". Föreningen bildades senhösten 2006, samma år som Adolf Lundin avled, och vi som är medlemmar ville på detta sätt hedra Adolf Lundins namn genom att göra något för att försöka förbättra världen, om än så lite.

I Lundin Petroleums årsredovisning för 2001 står det:

" Vår ordförande Adolf Lundin är, trots hans många framgångar, fortfarande driven av en önskan att finna stora mängder olja. Vid ett möte mellan företagsledare från olika oljebolag ställdes frågan vad de gjorde på sin lediga tid. Det genomgående svaret blev golf, jakt och konst. Adolf svarade efter en stunds tvekan, ”elefanter”. ”Så du är storviltsjägare, vad spännande” blev svaret . ”Nej” sa Adolf, ”elefanter – dvs oljefält om miljarder fat olja – jag letar efter elefanter”. Adolf har funnit mycket olja, men han letar fortfarande efter den efterlängtade elefanten.

Lundin Petroleum planerar att leverera." (Ashley Heppenstall, sidan 5)

Nu har Lundin Petroleum verkligen levererat - tyvärr fem år för sent för att Adolf skulle få njuta av upptäckten. Men för oss som finns kvar, och som varit kloka nog att investera i LUPE, är njutningen desto större.

(Transocean Leader är riggen som gjorde elefantfyndet för Lundin Petroleum och partners. Foto: Harald Pettersen/Statoil.)

Enligt vissa bedömare kan man räkna med ett uppköpsbud inom relativt kort tid. Och budet bör då hamna norr om 150 kr, kanske så högt som 200 kr.

Anm. LUPE är Energiminnesfonden.se:s största innehav efter DNO International.

Borrplattformar till vrakpris

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad torsdag, 29 september 2011
Skriven av Svempa

I Norge finns ett flertal bolag som ägnar sig åt oljeserviceverksamhet. Ett av de största och mest kända är Fred Olsen Energy, som opererar nio borrplattformar anpassade för djuphavsborrning, varav åtta är helägda.

Här nedan återger jag kursdiagrammet för Fred Olsen Energy (ticker FOE, diagrammet hämtat från Avanza) för de senaste fem åren.
FOE_5ar

Som synes är dagens kurs kring 170 NOK historiskt låg, och kan bara jämföras med läget i början av 2009, då den dåvarande finanskrisen härjade som värst.

Enligt vad bolagets företrädare säger har man full beläggning för alla riggar hela 2012 och det är bara en mindre del av kapaciteten som inte är bokad för 2013.

Utdelningen var extra hög för 2010, dels ordinarie utdelning på 10 NOK plus en extra utdelning på lika mycket. Det är osäkert om det blir någon extra utdelning för 2011, men även om den ordinarie utdelningen inte höjs får man ändå en direktavkastning på c:a 5,8%.

Enligt Nordnet är p/e för FOE 5,54 vilket måste anses som mycket lågt. Man får en fingervisning om vart kursen kan ta vägen på ett halvårs till ett års sikt genom att se på kursutvecklingen sedan början av 2009. Det verkar i varje fall för mig sannolikt att kursen rätt snart hamnar över 200 NOK, och sedan söker sig uppåt 250 NOK.

Man bör i sammanhanget minnas det gamla talesättet från Klondykes glansdagar - de som tjänade mest pengar var inte guldgrävarna utan de som sålde spadarna!

Bottenfiske på norska börsen

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad måndag, 26 september 2011
Skriven av Svempa

I dag kom en pressrelease från det lilla norska oljebolaget Rocksource som meddelade att man borrat torrt på prospektet Phoenix. Börskursen rasade omedelbart 77 norska öre på detta besked. Vilket kanske inte låter så farligt, men det innebar på grund av tidigare börsnedgångar att kursen hamnade på 50 norska öre. För ögonblicket har kursen hämtat sig något  och ligger på c:a 60 öre. Men även detta är en nedgång med mer än 50%. Och i och med tidigare nedgångar ligger kursen nu på en bråkdel av de 3,50 NOK som uppnåddes under våren. Se nedanstående diagram, hämtat från Avanza.

rocksource

Som jag ser det är dock nedgången överdriven, och vi borde relativt snart se en kurs närmare 1 NOK, kanske något högre. Rocksource har nämligen ytterligare en brunn på gång, i prospektet Heilo, och en framgång där skulle medföra en bra skjuts uppåt för aktiekursen. Även den rena förhoppningen om en träff kan ge rätt många procent upp på nuvarande kurs, trots att den andel Rocksource har endast uppgår till 20%.

Aktien är inget för den som söker trygghet, men den kan utgöra en spännande krydda i portföljen.

First Securities sänker sitt kursmål för aktien från 4 NOK till 1 NOK med anledning av torrborrningen, som enligt dem sänker företagets trovärdighet.

Oljepriset (Brent) på kort sikt

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad lördag, 24 september 2011
Skriven av Svempa

Det är alltid bäst att börja med en tillbakablick. Vi som varit med ett tag minns hur oljepriset, efter att ha hållit sig någorlunda inom intervallet 20-30 USD/fat under mer än 10 år, föll drastiskt ända ner till 10 USD/fat vid slutet av år 1998.

Många minns inte att oljepriset någonsin varit så lågt i modern tid, men det är faktiskt bara 13 år sedan - en mycket kort tid i oljesammanhang. Det var OPEC:s missbedömning av efterfrågan på olja som låg bakom prisfallet, man beslutade i slutet av 1997 att öka produktionen kraftigt vilket visade sig vara närmast kastastrofalt. I synnerhet för OPEC-länderna själva. Och sedan kom den ekonomiska krisen i Asien som lök på laxen, vilket drog ner efterfrågan rätt avsevärt.

Oil-price-graph-2000-2008

Den lågpunkten kan vara lämplig att använda som utgångspunkt för en fortsatt diskussion. När konjunkturen svängde uppåt 1999 hämtade sig även oljepriset, och återgick till att variera mellan 20 och 30 USD/fat under några år. Men som synes av grafen härovan började det hända saker under mitten av 2003. En relativt snabb stegring av oljepriset, avbruten av de nedgångar som finns utmärkta i diagrammet,  gjorde att vi 2006 nådde den för dåtiden svindlande siffran 70 USD/fat. Mot slutet av året gjorde oljepriset sedan en reträtt till cirka 60 USD. Då kan vi övergå till ett mer detaljerat diagram för åren 2007 och framåt, se nedan (diagrammet hämtat från Moneyweek).

brent_5ar

2007 inleddes med en kortvarig dipp i oljepriset nedåt 50 USD/fat, därefter kom en dramatisk uppgång och oljepriset var vid årets slut c:a 90 USD/fat. En ökning på mer än 50% under ett enda år! Under första halvåret 2008 tog uppgången ytterligare fart, och oljepriset toppade på hysteriska 147 USD/fat.

Sedan kom kraschen. När den ekonomiska krisen började skönjas började spekulanterna, som i hög grad varit ansvariga för prisuppgången, att ta hem sina vinster. Oljepriset sjönk som en sten och hamnade på helt osannolika 40 USD/fat vid slutet av 2008. Men givetvis var detta ett överdrivet fall, fundamenta i oljeutvinningen tillät ingen länge tillvaro på denna nivå.

Oljepriset dubblade sig under 2009 och var vid början av 2010 80 USD/fat. Under 2010 konsoliderade först oljepriset mellan 70 och 85 USD/fat, men steg mot slutet av året och var vid årsskiftet cirka 90 USD/fat. Under 2011 steg oljepriset vidare mot 125 USD/fat under inflytande av den "arabiska våren" och många började oroa sig för en ny oljeprisbubbla.
Men den riskpremie som bortfallet av Libyens oljeproduktion krävde urholkades efter hand, och som vi vet pressades oljepriset ner av den nya ekonomiska krisen. Visionen av en recession medförde en nedgång mot de 105 USD/fat som vi har just nu.

Vad kan vi nu tro om framtiden? Den pågående ekonomiska krisen kommer att hindra spekulanterna från att driva upp oljepriset, snarare blir det istället en press neråt. Fundamenta kring oljeförsörjningen ger å andra sidan en press uppåt, Saudiarabien har fått kompensera för bortfallet av oljan från Libyen och har ökat produktionen så mycket man orkat. Nu finns det nästan ingen överkapacitet kvar bland oljeproducenterna, och endast en sjunkande efterfrågan kan återställa balansen och möjliggöra lägre oljepriser.

Min åsikt är att den försvagade konjunkturen kommer att medföra att oljepriset sjunker ytterligare på några månaders sikt. Men oljepriset har ett starkt stöd runt 88-90 USD/fat och ytterligare stöd finns vid 78-80 USD/fat. En starkt bidragande orsak till detta är att kostnaden för att utvinna den olja vi behöver på marginalen är hög, som vi ser av nedanstående diagram.

kostnad

Med kostnader på mellan 60 och 100 USD/fat för utvinning av djuphavsolja och andra typer av "okonventionell" olja finns det inga möjligheter att oljepriset sjunker drastiskt, ty då faller stora delar av den oljeproduktion bort som vi absolut måste ha för att tillfredsställa efterfrågan. Som bekant gäller marginalprissättning för oljan, dvs den olja som är dyrast att producera sätter prisgolvet!

Den prognos jag kommer fram till är att oljepriset fortsätter att sjunka ner mot 90 USD/fat under året, därefter sker en konsolidering på denna nivå varefter oljepriset vänder uppåt igen. 2011 blir då det första året då oljepriset i snitt hamnar över 100 USD/fat. Under 2012 räknar jag med att oljepriset i snitt stiger yrtterligare något, och ger ett genomsnitt för året på cirka 110 USD/fat. Detta förutsätter dock dels att Libyen inom en snar framtid kommer tillbaka som oljeproducent på ungefär samma nivå som före "den arabiska våren", dels att Iraks oljeproduktion fortsätter att öka.

Den som tror på Elliotts vågteori kan dock se högre prisökningar. Enligt denna teori är vi nu inne i våg 4 (våg 1 40-87 USD/fat, våg 2 87-70 USD/fat och våg 3 70-126 USD/fat), och när den har bottnat på kanske 90 USD/fat kommer våg 5. Och den kan bli mycket stark och till och med föra oss över den senaste toppen på 147 USD/fat. Men troligen är det ingenting vi ska önska oss, då det kan innebära knäcken för en redan försvagad världsekonomi.

På längre sikt ser det av rent fundamentala orsaker ut som om oljepriserna kan gå ännu högre. Bortfallet av olja från existerande oljefält blir stort under följande år, man kan räkna med en nedgång på c:a 5% per år, samtidigt som efterfrågan på olja antas öka med minst någon miljon fat/dag per år. Nedanstående graf (hämtad från denna presentation) visar hur EIA ser på saken.

supply

Det finns alltså ett enormt gap mellan vad vi kan vara säkra på att kunna producera från existerande fält och efterfrågeprognosen. EIA anser att detta gap kan fyllas med nya projekt, och att många av de största oljeproducenterna (Saudiarabien, Ryssland, USA, Brasilien, Kanada) har möjlighet att öka sin oljeproduktion ordentligt. Man hoppas även på mer olja från Irak.

Men frågan är om inte EIA är lite för optimistiska.

Vi avslutar med en bild som visar EIA:s egen prisprognos. Här finns tre olika scenarier, ett högt pris, ett referenspris och ett lågt pris. För min del är det ingen tvekan, det är den högsta priskurvan som ligger nämast sanningen.

EIA_oljepris